För att ett domännamn skall fungera krävs det att en eller flera servrar är kopplade mot domänen och innehåller information om vad som ska gälla för domänen, dessa servrar kallas namnservrar. En namnserver svarar på förfrågningar angående domänen som den hanterar. Vanligtvis hanterar en namnserver flera tusentals domäner och massvis med frågor i sekunden.
Vem är det då som frågar namnservern om information angående domänen? Enkelt förklarat så är det användarna på Internet. Varje gång en domän används, t.ex. besök på din hemsida, e-post som skickas till din domän eller du på något annat vis använder dig av en domän så översätts domännamnet och dess underposter (ex. www.domän.se) vanligtvis till en ip-adress som kan liknas vid en unik identifierare på servern eller datorn du försöker nå.
När översättningen är klar så ansluter du alltså inte till ditt domännamn utan till en ip-adress. Det ska tilläggas att DNS inte bara används för översättning av domännamn till ip-adresser utan även publicerar information om din domän, exempelvis vilka servrar som är tillåtna att skicka mail från din domän eller vilka servrar som tar emot e-post för din domän.
Följande är en lista av olika grundläggande poster och dess funktioner som används av DNS;
Post | Funktion |
A | Den vanligaste typen av post, översätter ett namn till en ip-adress |
CNAME | Översätter ett namn till ett annat namn som i sin tur är baserat på A-posten |
MX | Specificerar vilka mailservrar som tar emot mail för din domän |
TXT | Generell post som publicerar text-data för din domän, används exempelvis för att visa vilka mailservrar som tillåts skicka från din domän |
För att kontrollera att din domän har alla rätta poster och inställningar kan man använda sig av den svenska domänregistratorns verktyg dnscheck.